Om du tillhör de som regelbundet tittar på Z-TV då har du förmodligen också sett videon till singeln Snowflakes med skidåkare i femtiotalsskiddressar. Bandet heter WISH och består av hela sex personer. Det innebär att de ibland måste kompromissa trots att de anser sig vara väldigt demokratiska vid beslut som rör bandet. WISH har den där förmågan att göra låtar som smyger sig in i vardagen och precis når jag satt och misströstade över den usla sommaren landade deras nya singel Sundrops på mitt bord, och med ens var det dåliga vädret borta. Sundrops satt helt enkelt som en kepa och jag beslutade mig för att ta ett snack med bandet. På nya plattan “Temporary Love and Hate” har de skalat bort en del gamla influenser och utvecklats, men popen och country-influenserna finns kvar.

Väl hemma hos sångerskan Anja och gitarristen Ulf kan jag snabbt konstatera att femtiotalsfascinationen går igen även i deras möblemang. Katten som Anja håller i sin famn är dock inte från femtiotalet utan tillhör bandets låtskrivare och gitarrist Bengt som för tillfället befinner sig i ett plan på väg hem från New York.
Wishs historia i övrigt påminner en hel del om de flesta bands sökande, ett sökande efter en identitet och ett uttryckssätt som känns rätt. Man har provat sig fram med olika konstellationer och det sista draget var när den före detta körsångerskan Anja tog över leadsången. Inte för att Bengt som tidigare skötte leadsången är en usel sångare, utan för att Anja har tagit mer plats och det har fungerat bra.
Wish är aktuella med en ny skiva “Temporary Love and Hate” och nya singeln “Sundrops” som har hårdpluggats på radion. Den är en skön powerpopdänga som sätter sig.
— På förra plattan hade vi med låtar som var ganska gamla, Bengt vår gitarrist och låtskrivare kände rätt tidigt efter debutplattan att det var dags att gå vidare. Grundstommen är densamma inför den nya skivan men vi har gått bort från den folkmusikkänsla som fanns på den förra. Country-influenserna finns dock kvar.

Oändliga diskussioner

Wish består av hela sex personer och har en sättning med två gitarrer, keyboard, trummor, bas och sång och vi kommer in på banddemokrati och oenighet när alla skall ha sin vilja fram.
— Vi är otroligt demokratiska men har väldigt olika musiksmak allihopa så det kan bli ganska mycket diskussioner om vad som är bra och vad som är dåligt. Vi är t.ex. långt ifrån överens om vilka låtar som är bäst på den kommande skivan. Ibland händer det att man gillar en låt i replokalen men så tappar den glöden när man kommer in i studion, andra gånger blir det tvärtom. Det gäller att kunna känna sådant.
— När vi spelade in senaste skivan höll vi istället medvetet tillbaka och använde inte en massa pålägg. Vi sätter så mycket som möjligt live när vi jobbar i studion och behåller i allmänhet det mesta. Ibland har vi till och med sparat sången från första tagningen och det är väldigt kul för man får en särskild känsla i det.

Japan nästa?

Den nya skivan tog sammanlagt fem veckor att göra. Det blev två “set”, först spelade de in ett gäng låtar som mixades och gjordes klara, och sedan ett gäng till. En del låtar arrangerades mer eller mindre i studion. Den här gången har de även med en stråkkvartett och en cellist, och producenten Sven skrev alla arrangemang. Vad tror de då om den nya plattan, hur kommer den att sälja?
— Det är svårt att säga men det verkar finnas ett visst intresse för singeln, och skivan har förbeställts till Japan. Att lyckas i Japan är inget vi strävar efter men det vore ju inte fel att sälja några hundra tusen ex där.
Ni är sex personer i bandet, är det inte svårt att få ihop det med repning och allt vad det innebär att spela i ett band?
— Vi jobbar eller studerar samtliga och har dessutom otroligt många hobbies så det kan vara svårt att få ihop det rent tidsmässigt. Ibland känns det som alla är upptagna jämt, dessutom är Ulf även med i Psychotic Youth.
Är texterna viktiga för er, har ni något budskap?
— Det är svårt med texter för så fort de får något seriöst innehåll så känns det genast så pretentiöst. Vi vet dock att Bengt var ganska nöjd med texten till “Snowflakes” som var med på förra plattan, den var lite berättande och det tycker vi också om. Ibland kan utgångspunkten för en text bestå av något så simpelt som en titel eller ett ord som låter snyggt. Då kan det ofta bli texter som man kan tolka fritt.
Har ni några spelningar planerade inför skivsläppet?
— Angående spelningar så är vi i förhandlingar med ett bokningsbolag så vi får se vad de kan göra, annars får vi väl ta tag i det själva. Men det är väldigt svårt att ringa arrangörer och prata för sig själv. Det går väl kanske bra om man är arbetslös och har tid. I förra veckan var det faktiskt en arrangör som hörde av sig till oss och det känns roligt. Vi kommer inte att ha något releaseparty i Göteborg, det är inte riktigt värt besväret och man får inte så mycket mer uppmärksamhet för det. Vi kommer att försöka ha ett i Stockholm istället.

Stagediving och pop?

Vi diskuterar vidare ett slag om försäljningssiffror och den otroliga mängd skivor som släpps. Allting nuförtiden skall sättas ini ett fack och Wish vill gärna nå en stor publik men så här i hardcore- och skatepunktider kan det vara svårt att slå sig fram som liveband. Wish är dock ett bra liveband trots att de kanske inte inbjuder till stagediving och sedvanligt rock’n’roll stökande. Att de funkar i radio är redan satt bortom allt tvivel. Vägarna till framgång är dock många och när jag så smått börjar packa ner mina grejor och tittar på Ulf och Anja har jag svårt att se dem som några popstjärnor som slår sig för bröstet och pratar skit om andra artister för att framhäva sig själva. Wish kommer att gå sin egen väg.

Jag ville sätta Wish-paret på ett litet prov genom att spela upp några sköna skivor för dem, Anja (A) & Ulf (U), och efter en titt i deras skivsamling beslutade jag mig för att lägga mig på en ganska hög nivå. Ingen pardon alltså.

1. Chevy “Sparky”
(A) Vi vet inte vad det är men en vild gissning är att det är Trampolines.
(U) Bra, kul refräng. Det låter inte som någon typisk Ilbert-produktion. Häftigt med en femtioettårig basist.

2. Goldmine “Mic Love”
(A) Är det Goldmine? Ja! Jag klarade en. Det är sådan musik som man gillar när man hör den på radion men som man inte köper.
(U) Det närmaste sådant här som vi lyssnar på det är Beck och Beastie Boys. Detta är lite åt det mysiga Fugeeshållet men det är rätt trevligt.

3. Speaker “Dictionary”
(A) Det här vet jag vad det är… (Efter en stund) Nja, jag kände mig säker i början men nu vet jag inte alls vad det är. Det är lite brittisk-tjatigt.
(U) Jag har har hört den massor med gånger på radion men jag kommer inte på vad det är. Det låter brittiskt.

4. Girlsmen “Skybar”
(A) Det här vet jag definitivt vad det är. Girlsmen “Skybar”, den är bra!
(U) Man blir förvånad när man hör denna låten för det låter också väldigt brittiskt. Detta var inte vad jag förknippade dem med innan, men det svänger. Klämmigt, den kunde t.o.m. jag.

5. Bazooka! “Pain”
(U) Bazooka! (ha,ha) Svårt det här. Är det från singeln? Mycket bättre än Shower Lover. Jag hejar på Bazooka!
(A) Bazooka! är väldigt bra, Katty är dessutom en härlig personlighet.

6. Melony “Barbra Streisand Nose”
(A) Detta var lite kul men jag vet inte vad det är. (Efter första refrängen.) Det här tycker jag är jättebra.
(U) Heter låten Barbra Streisand Nose? Suverän titel. Det är ett band som lyckas med att vara roliga utan att det blir jamsigt. Bra!

7. Electronic “Forbidden City”
(U) Jag kan inte komma på vad dom heter men den här låten gillar jag. Jag har sett videon och när jag hörde den på radion kände jag igen den direkt.
(A) Det låter mycket åttiotal fast bra, refrängen är det bästa. Väldigt vackert, det är dessutom kul att någon vågar låta åttiotal på nittiotalet.

8. Yoni “Birthrights Incoming”
(A) Detta är Yoni. Det är bra men verkar ganska utstuderat. Hennes sätt att sjunga kan bli tjatigt om hon sjunger på samma sätt hela tiden.
(U) Den här är bra tycker jag.

9. Liberator “A Lifetime of Today”
(A) Jag är en ökänd reggaehatare, beatet räcker för att jag skall dra öronen åt mig.
(U) Är det Gordon?

10. Beck “Sissyneck”
(Bägge två redan efter visslingen på introt.) Beck!
(U) Det är nog den vi har lyssnat på mest nu i sommar. Bra rakt igenom tycker jag.
(A) Svinbra! Sommarens skiva.