ROOTS OF ECHO figurerade i förra numret av Ett Noll Ett på demokassett-sidan och fick där en relativt milt men positivt mottagande i samband med kassetten.
Bandet är en konstellation, en uppbyggd grupp under flera års spelande och komponerande i Göteborgstrakten. Närmare bestämt i Kungsbacka med omnejd. Det är ett lekande med ekande gitarrer, bubblande orglar, och ljud i alla möjliga och omöjliga varianter. Låtarna har var och en sin lilla historia och det ljudmässiga är en lyckosam upplevelse. Kvittrande fåglar, humlor som surrar, mjuk sång med inslag av flöjter och tunga skrikande gitarrer. Gruppens namn är passande på tal om detta. Det finns en själ i bandets musik, en idé bakom varje fras som yppas…
Bandet som i stort består av L-O Ström och Sven Lorentzon har en tendens att slå över till det otänkbara, fantasi är huvudingredienser i varje lat. De tekniska finesserna är många och inhopp av skönsjungande Mia, trummande Pelle och basande Bettan fyller upp ljudbilden och gör Roots Of Echo till ett “riktigt” band.

Hur började då allt?
— Vi fann så att säga varandra via lappar och efter många års idéer och tankar om ett band så löste det sig.
Sven har förövrigt spelat i närmare 15 år och L-O har förflutet i diverse körer. De övriga medlemmarna kom in betydligt senare, men nu verkar det fungera utmärkt.
L-O fortsätter:
— Vi hette först endast ROOTS och spelade tung Led Zeppelin influerad rock. Med tiden blev vi mer akustiska och lyssnade på psykedelisk musik och till och med symfonirock. Numera är det många poppiga grejer som ny engelsk/amerikansk musik typ Teenage Fanclub och Charlatans.
Ni sympatiserar en del med folkpsych?
— Ja, om man lyssnar på vår demo så framgår det mycket. Vid det laget satt vi ofta hemma hos Sven på vinden i huset och gjorde bland annat låten “The dream”. Där mitt ute i det gröna kommer lätt det trolska fram. Vi gjorde låten “Soon after dark” ute i trädgården och hade fin utsikt över skogen i en liten glänta, ren magi…
Spelningar?
— Vi spelade ihop akustiskt (dvs. Sven och L-O) och fick en spelning på ett mindre hak för en tid sedan. Dessutom har vi framfört en spelning på Valvet i Göteborg tillsammans med Sonya Hedenbratt…(??) Alf Robertson var där också, trevlig prick han…
Och efter detta, vad har skett?
— Vi låg i en slags dvala och var nära att lägga av helt. Men så ringde då du, Nicke och väckte upp oss och det betydde väldigt mycket för att vi skulle fortsätta. Senare har bland annat Sound Affects skrivit om oss och dessutom ringde snubben som gör fanzinet A Runaway Flowerchild. Roots Of Echo 1992 blir en del av den nya eran i svensk musik. Ännu flummigare än förut, poppigare, mer vågade och originellare.
Vad tycker ni då om situationen bland nya band?
— Hela den kommersiella delen av rockmusiken, säg pop, är helt korrupt och rutten. Det finns väl två typer där, den kommersiella biten, och den seriösa. Gränsen är inte skarp men den finns där. Situationen är sjuk, men just nu händer ju mycket och mitt i skiten kommer en vällande våg av “ilsken” musik som knyter till de avslitna rötterna. Det kommer ju till och med bra dansmusik vilket inte gjorts sen 1967. Det finns ljus i mörkret och vi gillar Nirvana, Sun Dial, Stone Roses, Wedding Present, Loop och Teenage Fanclub som exempel.