Awesome Androids — s/t MC
Egen Prod.
** / *****
Ett nytt Norrköpingsband på gång är Awesome Androids som har låtit oss ta del av sin senaste demokassett bestående av tre låtar som musikaliskt spretar åt alla möjliga håll. Öppningsspåret Kennet de Luxe och efterföljande Pull the Handbreak låter som en skramligare och mer primitiv variant av SAMIAM och TEXAS IS THE REASON även om den senare av de två har ett riff som osar IRON MAIDEN lång väg. Avslutande In Or Out? bryter av mot de andra och påminner en del om HELLACOPTERS lugnare låtar. Det känns som sagt lite svårt att veta var man har Awesome Androids, ena stunden emo-hardcore andra stunden rock’n’roll. Det kanske vore idé med att bestämma sig, för känslan verkar finnas och låtarna är långt ifrån dåliga.

/Calle

Diverse Artister — Demoklubbskiva nr 4 CD
Promopop Klubben 4
*** / *****
Demoklubbskiva nr 4 visar upp fem svenska demoband som bjuder på en låt var. På den här nivån handlar det inte om några blåbär så bidragen håller genomgående en hög kvalitet med bra ljud och skickliga musiker, dock måste väl tillstås att allt inte faller mig på läppen rent musikaliskt. Skivan inleds med CANIDAS vars sega bidrag nästan far mig att falla i koma. Nästa låt kommer från SPIKE och de gör mig nervös med sina hysteriska technobeats. Efter att ha kastats mellan två ytterligheter är det så dags för skivans bästa bidrag, Linköpingsbandet SPLICER. Deras amerikansk-influerade popmusik svänger bra och får mig att bli mitt normala jag igen. KARATE slår till med en låt på över sju minuter som inte berör mig särskilt mycket, det är för mycket syntinfluenser. Skivan avslutas med en riktigt smörig pianoballad av GAMBLER, vilken tyvärr får mig att tänka på MEATLOAF. Splicer avgår klart med segern i denna demobandskamp.

/Pernilla

The Nifters — Demo ’99 MC
Egen Prod.
**** / *****
Tjusiga The Nifters kör hårt på mottot kvalitet framför kvantitet på Demo ’99 som består av två låtar kvalitativ punkrock. Spelskickliga brukar de flesta nya band vara men ofta saknas det där lilla extra som får det att svänga, något som killarna i The Nifters definitivt inte saknar. Hederliga Wha-Wha dängan Somethings Goin On såväl som sprillans färska Random Ride där det dras ned lite på tempot kan få de stelaste ben i gungning. För den som inte har fattat det än så är The Nifters att räkna med i framtiden och definitivt inga bleka kopior av sina förebilder som mycket väl skulle kunna stavas AC/DC, ZEKE eller varför inte FU MANCHU i sina snabbare stunder.

/Calle

Planet Superfly — Radiation CDs
Promopop
**** / *****
Det här är ren och skär indiepop från Linköping. Första spåret, Radiation, har en refräng som biter sig fast i mitt huvud. Det är en mysig britt-popig låt. Andra spåret Stay for something better rockar lite mer och har även den en catchy refräng. Planet Superfly har potential till att bli något stort. För övrigt anser jag att det är riktigt bra ljud för att vara en demo.

/Pernilla

The Satellite Circle — Way Beyond the Portal of the Bone White Rubber Sun MCD
Egen Prod.
*** / *****
Har Umeås Hardcore-scen transformerats till ett gäng med ’70-tals rockers? Dessvärre är nog så inte fallet men vem vet, trion The Satellite Circle kanske kommer att få samma inflytande på ungdomarna i Umeå som REFUSED hade under sina glansdagar. Jon, Johan och Fredrik refererar själva till band som BLACK SABBATH, GRAND FUNK RAILROAD och MOUNTAIN, personligen tycker jag dock att de påminner om engelska stonerbandet SLEEP mer än något annat. I låten Another Day tycker jag mig även känna en viss likhet med ENTOMBEDs Damn Deal Done även om likheten inte är överhängande. Utan omsvep så är The Satellite Circle en intressant nykomling och ett fräscht tillskott bland de svenska ökenrockarna.

/Calle

Zerocharisma — Promo ’99 MCD
Egen Prod.
**** / *****
Heavy as Hell står det på omslaget till denna promo-CD med finska Zerocharisma och visst är det tungt, tungt så in i helvete. Lägg där till det bästa ljud jag någonsin hört på en demoinspelning så förstår ni säkert att det inte är kattskit vi har att göra med. Musikaliskt är det melodiös rock i stil med FU MANCHU fast med fläskigare ljud och ska man nödvändigtvis klaga på något skulle det väl vara att sången låter aningen finsk samt att en del riff känns igen lite för väl. De tre låtarna Oracle, Spaceprobe och Rollin’ håller alla hög kvalitet och jag ser spänt fram emot att få höra mer av detta band.

/Calle