När året 1968 var nytt stod Hep Stars fortfarande på toppen. Sven Hedlund, Benny Andersson, Christer Pettersson, Lennart Hegland och Janne Frisck behärskade bägge de viktiga avdelningarna i svensk populärmusik, Tio i Topp och Svensktoppen.
Men i popbranschen händer saker och ting mycket hastigt, plötsligt kan en “våg” vara över. Och “Hep Stars-vågen”, som ändå varit en av de kraftigast svallande, ebbade ut. Inte så att bandet plötsligt glömdes bort helt, men diverse svårigheter tornade upp sig, och Hep Stars fann att de hade fått konkurrens om publiken av andra och nyare namn.
Svårigheter? Ja, Hep Stars råkade in i ett ständigt managerbytande, bytte skivbolag, satsade på projekt, t ex en film, som misslyckades, och fick på toppen av alltsammans ekonomiska problem att brottas med.

Men Hep Stars ställde saker och ting till rätta omkring sig. Och satsade på en turné landet runt med Svennes omskrivna Charlotte Walker som stjärna. Hon kunde till stor del ta åt sig äran av att Hep Stars show blev en rivig, fartfylld och skicklig föreställning. Och så mycket hade inte Hepparnas grepp om publiken släppt att de spelade för tomma salonger. Långt ifrån! Publikrekord noterades, bl a i Göteborg, under sommaren. Skivor med Hep Stars under 1968 var bl a “Mot okänt land”, “It’s Been A Long, Long Time”, “Lilla Sofi” och “Let it be me” (med duettsång av Sven o Charlotte).

Svenne Hedlund och hans “Lotta”, Charlotte Walker. De romantiska stämningarna kring paret utnyttjades med snyggt resultat i Hep Stars folkparks-show, som var succé landet runt.