— Det är mitt fel. Det var min idé. Skyll på mig. Jag tyckte titeln på Wall of Voodoos platta var fräck. Men okej, det blev fel.
Fel och fel. Men när man frågar var Kristianstadsbandet DARK CONTINENT har fått sitt namn ifrån kommer rena syndabekännelsen ifrån keybordisten Michael Carlqvist.
Första halvan av namnet är helt korrekt. Dark Continent spelar en mörk, ödesmättad och tung rock. Deras debutplatta innehåller stora doser anklagande kärlekstexter, dova basgångar och en fantastiskt stark och allsmäktig sång. Ljudillustrationer och mässande körer ökar det psykotiska intrycket. Det här är ingen solskenshistoria.
— Mollackord är vackrare, ger kårar längs ryggraden. Musik och text är ett sätt att avreagera sig. Och texten är bara ett instrument bland de övriga. Men den måste innehålla något även om den inte behöver vara proppad med uppenbara budskap, säger sångbegåvningen och textförfattaren Ola Mohlin.
— Vi är uppgivna och handlingsförlamade. Det blir man av allt man ser och hör. Hur fan kan man hyckla och skriva schlager för att göra några kärringar glada, fortsätter gitarristen Christer Paulstrup.
Att Dark Continent ligger på Alpha Records tillsammans med Tommy Nilsson, Style och Paul Rain får man väl se som en av livets små ironier.
— Hade jag hittat en platta från Alpha i skivbackarna hade jag slängt den, muttrar basisten Eric Andersson.
Det är alltså viktigt var skiljelinjen går. Musikens ideologiska ställning diskuteras och allt som hamnar åt det trallvänligare hållet förkastas. Dark Continent är viktiga för Dark Continent som annars är postsorterare, lagerarbetare och kycklingslaktare.
— Skilj mellan det vi gör i bandet och på oss som personer. Vi är det tramsigaste som finns. Rena dagiset.